
Ligger och lyssnar..

Jag höll på med släktforskning ett tag och även en kusin till mig så jag har fått reda på en del. Sen pratade jag med folk som nu är borta och fick även där reda på lite men det finns mer att hämta. Fast det är påfrestande att hålla på med så jag har lagt ner detta.
Jag är ju ännu äldre med mina 72 år och man känner sorg efter sina föräldrar hur gammal man än blir. Det kommer över en ibland och då gråter jag en skvätt och tänker på dom. Värre är det när man mist sina föräldrar på det viset du gjorde. Det blir ju en stor tragedi som sitter kvar resten av livet. Känner så med dig och övriga familjen. Svårt att ta in
Jag har såna solglasögon som man sätter över sina egna och nu är dom så smidiga och inte så klumpiga som förut. Jag är supernöjd. Ni har så fina hundar och man kommer ut ännu mer då man har husdjur
Nu önskar jag dig en så fin dag som möjligt
Stor varm kram från Malin
Jo jag har forskat lite , min pappa var ju adopterad så jag och min syster letade reda på vår farmor och farfar.
Mamma hade redan letat reda på pappas syskon så dem hade vi träffat innan.
Nu forskar min dotter Elin , hon kollar ännu längre tillbaka på pappas sida och även på Tommys mammas sida.
Min mammas sida är redan forskar om, vi tillhör en stor släkt i Borås som heter ryssnässläkten, vi har tillochmed en egen vapenskylt😃
Sök på ryssnässläkten så kommer den upp på nätet.
Sorgen efter mamma och pappa finns alltid med men den är mer som att man ser de goda och roliga saker man varit med om och som de gjorde.
Visst kan det komma tårar ibland men det är mer sällan.
Att du gråter så är inget fel men du kanske skulle behöva prata men nån om det, det var ju mycket runt allt detta för er🥰
Kramar